-

Tänkte bara säga tack, för det vi delade.
Tack för att du gjorde mig lycklig i vissa tillfällen, men resten så sårade du mig.
Tack för vi delade något så stort.
Tack för tiden.

Oscar, om du någongång tänker tillbaka på oss, och inser att du verkligen gjorde ett fel. Så ring mig!
Jag vill så gärna höra dig säga att du gjorde fel och mena det.
Nu förstår du inte, i vårat förhållande var det jag som var den äldre, även om du var mycket äldre än mig.
Men din mognad passade inte din ålder.

Jag borde nog hata dig vid detta läge, men jag gör inte det längre. Jag tror tillochmed jag har förlåtit dig. Även om jag inte vill göra något stort igen, vi kan vara vänner. Det är okej. Men inga känslor inblandade. Det är så fel. Fel, fel, fel och fel!
Men du hade något speciellt. Du var speciell, som gjorde mig helt såld. Jag vet vad det var.
Det var dina stora röda läppar, och dina vackra händer. Och dina ögon, bruna mörka ögon!
Din personlighet var inte så bra, ibland. När du orkade anstränga dig. Jag gjorde allt för att den lillalilla lågan skulle hållas vid liv. Men sen slockna den. Förstår det.

Många minnen hann vi skapa på den korta tiden, otroliga många. Du gillar och påminna mig om våra minnen, även fast jag blir sur och säger till dig att sluta. Men du gör som du alltid har gjort, strunta i det.

Om du någongång ser detta, så vill jag säga tack, för du fick mig upp på benen innan du knuffade ner mig igen.