-

Ni kan få en kort liten beskrivning av mig.
Jag har haft bloggen sen i oktober, är väl inte länge alls, men innan har jag haft två bloggar.
Alltså tre samanlagt för er som inte kunde räkna ut det själva.

Jag är singel, jag är nog komplicerad för ett seriöst förhållande, det var någon som sa det till mig, minns inte vem..
Men den som sa det hade nog väldigt rätt!
De flesta killar jag har träffas har varit äldre än mig, och jag vet varför jag har fallit för de killar..
Dem har varit mognare än de i min egna ålder.

Jag har en underbar familj, som jag kan bli lite förbannad på ibland, men det går över på tre röda!
Alla står varandra väldigt nära och min bror ringer min pappa säkert sju gånger om dagen, bara för att höra hur det är.
Min farmor är sjukt tuff för att vara runt 70 sträcket, hon kör bil, går på boule med sina väninor, håller i alla släkt middagar, har ett landställe på åland där hon är halva året, hon hinner knappt hem innan hon åker igen.
Hon kommer bli gammal tror jag, och jag känner mig så trygg när jag är med henne, hon är så givmild. Hon ger alla barnbarn pengar och saker, även fast vi tackar nej.
När min farfar gick bort, för ett och etthalvt år sedan, tre dagar efter min födelsedag, det var då jag blev djup, det var då jag grät varje kväll, det var då jag förstog vad ordet sakna innebör..

Vi bor i en lägenhet, mitt i huddinge centrum. Men vi letar hus, eftersom vi måste få plats med lastbilen min bror och far har tillsammans, vi har tre (tror jag) företag, därför är min familj helt jobb galna, ( en anledning varför jag blir förbannad på dem )
Jag är född med silver skeden i mun, jag har inte kunnat mycket, men nu på senare tider har jag lärt mig att ta hand om mig själv, vilket jag klarar av och är väldigt duktigt på.
När jag var mindre så hade jag problem med min vikt, jag gillade inte mat.. men det är över nu och jag mår kanon och är helt frisk!
Jag har satt mitt liv på pro många gånger, och det kommer jag fortsätta med, jag gillar utmaningar och leker med ödet.

Innebandyn, jag började i februari 07. Det var inte länge sedan, men innebandyn har hjälpt mig med mycket, när man är så himla ledsen och sur, då är det bara och träna, få ur all ilska, bara stå och skjuta hur länge som helst, tills man är helt matt.. då somnar man gott på kvällen.

Mina vänner är det finaste jag har, mina änglar.
Dem ligger varmt i hjärtat, ibland förlorar man någon, oftas vinner man tillbaka ängeln, men ibland inte..

I skolan har det inte gått så bra för mig, men nu i åttan, då ska jag satsa allt jag har och lite till, jag ska plugga tills jag svimmar och inte ha en lugnt minut.
Min klass och mina lärare är värda guld, ni är riktiga klippor!