Black and White

Jag älskade att känna känslan av att vara kär. Den känslan som fick mig att sjunga hela dagarna. Jag blev glad varje gång jag tänkte på det. Tills den dagen du klev in i mitt liv. Tog upp den platsen du ville. Du krossade hela mitt hjärta. Jag föll. Jag gick sönder. Jag var trasig ett långt tag. Många veckor gick åt att bara tänka på dig. Varje kväll grät jag över hur du sårade mig. Sen kom jag upp på benen igen. Jag grät inte längre. Jag levde mitt liv som vanliga jag. Som om vi aldrig hade träffas. Jag tvivlar idag på om jag hade så starka känslor för dig. Och om jag nu hade haft det. Hade dem faktiskt försvunnit efter en vecka med dig. Jag lagade mig själv. Med din hjälp, och den var att bara lämna mig ifred.


Kommentarer



Kommentera inlägget här:

Du heter? :
Kom ihåg mig?

Har du en E-post? : (Bara jag som ser!)

Har du en blogg jag kan besöka? :

Vad har du på hjärtat?:

Trackback
RSS 2.0