-

Jag kämpar fortfarande, kämpar för att rensa min själ. Försöka radera saker som har satt sig som en störning i min hjärna. Jag kämpar för att försöka få dem sakerna att försvinna, varje dag. Men jag är fast i mönstret. Jag lyckas radera en liten bit. Men återfaller alltid. Jag tar aldrig del av det onda. Jag lär mig aldrig av mina misstag. Utan jag gör samma saker gång på gång på gång igen. Jag springer runt i en cirkel. Mina bästavänner kämpar varje dag för att försöka få mig att le. Mina bästavänner är dem starkaste på hela jorden. Dem bästa personerna i hela världen. Jag kan inte göra något annat än att tacka dem. Men det är svårt. Ett tack är inte allt. Något måste man göra tillbaka. Något lika stort som dem har gjort för mig. Men det går inte. Det är obeskrivligt.